Vad har en axolotl och en kvantdator gemensamt? De har bidragit till att två forskare verksamma i Österrike valts in som Fellows i Royal Society. Medlemskapet kan jämföras med ett ”Oscar för livsgärningen” inom naturvetenskapen. Genom årets inval ansluter sig Elly Tanaka och Peter Zoller till en exklusiv krets av världsledande forskare.
Elly Tanaka: en forskare som studerar kroppens självläkning
Elly Tanaka (f. 1965 i Boston) är biokemist med regenerationsbiologi som specialområde. Hon undersöker hur organismer kan återskapa komplexa vävnader och organ samt vilka genetiska förutsättningar som krävs för detta. Axolotln är känd för sin enastående regenerationsförmåga – den kan inte bara återskapa förlorade lemmar utan även delar av hjärnan. Därför står just denna mexikanska salamanderart i centrum för mycket av hennes forskning. Kunskaperna kan på sikt bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder inom regenerativ medicin. Elly Tanaka betraktas som en internationellt ledande forskare inom sitt område och är i dag chef för Institutet för molekylär bioteknik (IMBA) vid Österrikiska vetenskapsakademin (ÖAW).
Peter Zoller: en pionjär inom kvantforskning
Peter Zoller (f. 1952 i Innsbruck) är teoretisk fysiker. Redan på 1990-talet lade han viktiga grunder för utvecklingen av kvantdatorer och räknas som en av den moderna kvantforskningens arkitekter. Hans pionjärarbete inom jonfälleteknik fick stort genomslag och banade väg för flera betydande experimentella framsteg. Hans forskningsintressen avspeglas också i att han 2003 var med och grundade Institutet för kvantoptik och kvantinformation (IQOQI) vid Österrikiska vetenskapsakademin. Under sin karriär har han samarbetat nära med både teoretiska och experimentella forskargrupper vid världsledande forskningscentra. Han är en av Österrikes mest citerade forskare och har under många år nämnts som en stark kandidat till Nobelpriset i fysik.
Vetenskapens mest prestigefyllda sällskap
Royal Society i London grundades 1660. Det är världens äldsta fortfarande verksamma vetenskapliga akademi och anses också vara den mest prestigefyllda. Bland dess ledamöter genom historien finns namn som Isaac Newton, Charles Darwin och Albert Einstein. Från Österrike har bland andra Konrad Lorenz, Erwin Schrödinger, Lise Meitner och Eduard Suess valts in.
Utmärkelser och medlemskap i vetenskapliga sällskap som Royal Society ses ofta som tecken på forskning av högsta internationella klass. Därför är årets dubbla inval en betydande framgång för Österrike som forskningsnation. För närvarande finns sex Fellows verksamma i landet. De två nytillkomna ledamöterna bedriver forskning inom områden som väntas få stor betydelse för samhällets framtida utveckling – livsvetenskaper respektive kvantteknologi.
Österrike klättrar i internationell universitetsranking
Nyligen publicerades också den senaste upplagan av QS University Ranking. Österrikiska lärosäten har förbättrat sina placeringar markant jämfört med föregående år och hör till de universitet i Europa som stärkt sina positioner mest. Av de över 1 500 institutioner som utvärderades återfinns sex österrikiska lärosäten bland de 500 högst rankade. Även enligt denna ranking utvecklas Österrike positivt inom högre utbildning, undervisning och forskning.
