Begreppet ”15-minutersstaden” utvecklades av Carlos Moreno, professor vid Sorbonneuniversitetet i Paris med specialisering inom komplexa system och smarta städer. Konceptet bygger på att alla platser som behövs i det dagliga livet ska kunna nås till fots eller med cykel inom 15 minuter. Från bostaden ska det vara möjligt att ta sig till mataffären, parken eller skolan samt få tillgång till sjukvård inom en kvart, utan att behöva använda miljöskadliga transportmedel. Målet är att skapa mer kompakta och promenadvänliga stadsmiljöer där människor är mindre beroende av bilen.
Så mäts 15-minutersstadens tillgänglighet
År 2024 utvecklade Vittorio Loreto och hans forskargrupp en metod för att visualisera hur väl en stad uppfyller idealet om en ”15-minutersstad”. Loreto är professor i komplexa systems fysik vid Sapienzauniversitetet i Rom och grundare av Sony Computer Science Laboratories i samma stad. Båda institutionerna samarbetar dessutom med Wiens Complexity Science Hub.
Studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature, visar att många europeiska städer, såsom Milano, Köpenhamn, Lissabon och Paris, presterar mycket väl när det gäller tillgänglighet. I städer i USA, Afrika och delar av Asien behöver invånarna däremot ofta resa betydligt längre för att tillgodose sina grundläggande behov. En av studiens slutsatser är att även om 15-minutersstaden kan vara ett lämpligt mål för vissa platser, utgör konceptet inte en universell lösning på alla urbana utmaningar världen över.
De österrikiska städerna placerade sig mycket högt i analysen. I topp låg Graz, där 92 procent av invånarna kan nå alla viktiga samhällsfunktioner till fots inom 15 minuter. Därefter följde Wien med 91 procent och Innsbruck med 89 procent.
En stad byggd för fotgängare
I ett globalt perspektiv är Wien redan en stad för fotgängare. Wienborna genomför mer än en tredjedel av sina vardagsresor till fots. Staden genomför kontinuerligt åtgärder för att stärka denna utveckling, bland annat genom att bygga ut nätverket av gångvägar, skapa fler promenadstråk, öppna nya gågator och anlägga fler cykelbanor.
Dessa stadsutvecklingsprojekt har också positiva effekter på luftkvaliteten, minskar andelen hårdgjorda ytor och bidrar till lägre bullernivåer. Levande stadsdelar och en högre kvalitet på de offentliga rummen är ytterligare välkomna fördelar.
