LagSTIFTNING

Denna artikel ger dig en inblick i den rättsliga grunden för österrikisk avtalsrätt och huvuddragen i e-handelslagen. Du hittar också information om möjligheter och krav vid utländska förvärv.

GRUNDEN FÖR ÖSTERRIKISK AVTALSRÄTT 

Bestämmelserna om avtalsrätt regleras i den österrikiska allmänna civillagen (ABGB) och i företagslagen (UGB) som trädde i kraft den 1 januari 2007. UGB innehåller relevanta bestämmelser för alla företagstransaktioner.

Avtalsfrihet

Österrikisk avtalsrätt bygger på principen om avtalsfrihet. Avtalsparterna kan därför fritt reglera sina avtalsförhållanden, förutsatt att avtalsbestämmelserna inte är omoraliska eller olagliga. Med ett avtal menas ett anbud och en accept. Dessa är i princip inte bundna till ett formellt format. Enligt österrikisk lag är muntliga överenskommelser och - under vissa förutsättningar - även avtal genom en tyst överenskommelse bindande.

Det finns dock några undantag från denna formfrihet, till exempel när det gäller avtal om säkerhetsdepositioner, försäkringsavtal och vissa avtal som faller under konsumentskyddet. Dessa kontrakt måste vara skriftliga för att träda i kraft. Ännu strängare formkrav gäller för notariella handlingar. En notariell handling krävs framför allt när man bildar företag samt vid överlåtelse av aktier i ett GmbH (bolagsform motsvarande svenska AB).

Allmänna villkor

Affärstransaktioner utförs vanligtvis enligt de allmänna villkoren för en av de avtalsslutande parterna. Enligt österrikisk lag får de allmänna villkoren inte vara till oproportionell nackdel för den andre avtalspartnern och gäller endast om avtalspartnern har godkänt de allmänna villkoren.

E-HANDEL

Den österrikiska e-handelslagen, med vilken Europeiska unionens (EU) e-handelsdirektiv infördes, reglerar den rättsliga ramen för elektroniska affärstransaktioner. Rösttelefoni, fax och dataöverföring via telex omfattas inte av lagen. Dessa kommunikationsmedel omfattas av bestämmelserna om distansavtal i den österrikiska konsumentskyddslagen (KSchG).

Principen om ursprungslandet

I enlighet med bestämmelserna i e-handelsdirektivet och den österrikiska e-handelslagen tillämpas principen om ursprungsland: Leverantören omfattas av de regler som gäller där huvudkontoret finns. Följaktligen måste till exempel en leverantör med huvudkontoret i Österrike följa de österrikiska handelsreglerna och andra bestämmelser som påverkar försäljningen av varor och tjänster. Om de österrikiska bestämmelserna följs är leverantören fri att erbjuda sina varor och tjänster i andra EU-länder. De är då inte föremål för ytterligare begränsningar. Leverantörer med huvudkontor i ett annat EU-land kan erbjuda sina tjänster i Österrike, förutsatt att de följer reglerna i sitt hemland.

Avtal som ingås på internet

I princip kan kontrakt också ingås på internet och omfattas då av samma rättsliga bestämmelser som andra avtal. En väsentlig skillnad är dock att erbjudandet av varor på internet inte är samma som ett erbjudande om avtal, utan bara en uppmaning till konsumenterna att lägga ett anbud om att få köpa varan. Avtalet ingås först när konsumenten har fått en bekräftelse eller så snart varan har levererats. 

Utländska företag
I princip får utländska medborgare starta företag i Österrike, inneha ledningsfunktioner och även förvärva företag.

Starta företag

När ett företag bildas finns det olika företagstyper att ta i beaktande. På grund av sin enkla struktur och det begränsade ansvaret har en särskild form av aktiebolag (Gesellschaft mit beschränkter Haftung/GmbH) etablerat sig som en populär företagsform i Österrike. Det egna kapitalet måste uppgå till minst 35 000 euro, varav hälften måste betalas kontant. GmbH-företag som grundats efter den 1 mars 2014 erbjuds också ett ”etableringsprivilegium". Företagen kan då ha ett reducerat eget kapital på 10 000 euro och måste endast betala in hälften av det egna kapitalet (5 000 euro) kontant vid företagets bildande. Dessa privilegierade företag måste dock se till att minimikapitalet på 10 000 euro ökar till 35 000 euro inom tio år efter det att de grundades. Bolagets ansvar gentemot tredje part är begränsat till det egna kapitalet. Aktieägarna har rätt att ge företagsledningen instruktioner. Även utländska, fysiska såväl som juridiska personer kan vara aktieägare.

Aktiebolaget (Aktiengesellschaft/AG) är lite mer komplext till sin struktur. Här måste grundkapitalet uppgå till minst 70 000 euro och utöver aktiebolagets styrelse måste ett tillsynsorgan med minst tre medlemmar utses.

Det är även möjligt för utländska medborgare (fysiska såväl som juridiska) att starta handelsbolag (offene Gesellschaft) och kommanditbolag (Kommanditgesellschaft).

Här kan du hitta mer information om att starta företag i Österrike.

Förvärva företag

Förvärvet av ett företag kan göras genom köp av andelar eller helt förvärv. Förvärv av företag genom fysiska eller juridiska personer från utlandet omfattas av restriktioner i utrikeshandelslagen 2011. Enligt denna lag måste ett förvärv av betydande andelar i österrikiska företag under vissa förutsättningar godkännas av Österrikes ministerium för ekonomi. En rad olika företag och verksamheter omfattas av tillståndskravet, i synnerhet företag inom försvarsindustrin, energi- och vattenleverantörer, säkerhetsföretag, sjukhus etc. Förvärv av andelar förutsätter ett godkännande av österrikiska finansministeriet om förvärvarens andel skulle uppgå till minst 25 % efter förvärvet. 

Innan den operativa verksamheten påbörjas måste företagen ansöka om ett slags handelslicens (Gewerbeberechtigung); för vissa typer av handel krävs ytterligare kvalifikationsbevis. Juridiska personer måste dessutom utse en verkställande direktör som ansvarar för att de handelsrättsliga bestämmelserna följs.

PATENTRÄTT

Den österrikiska patentlagen innehåller detaljerade bestämmelser som ska skydda nya uppfinningar. Patentlagen som ger patentägaren ensamrätt att kommersialisera och nyttja uppfinningen träder i kraft när uppfinningen registreras hos patentverket. Skyddet följer principen om prioritet och patentets skyddstid är på 20 år. I händelse av patentintrång kan patentinnehavaren lägga in ett föreläggande och ett krav på skadestånd. Den som bryter mot patentlagen kan också dömas till att betala tillbaka vinster som uppkommit genom intrånget.

I Österrike är det Österrikiska patentverket som ansvarar för patent. Tack vare den europeiska patentkonventionen från 1973 kan man ansöka om ett europeiskt patent som är verksamt i alla medlemsländer. En europeisk patentansökning kan antingen lämnas in till det österrikiska patentverket eller till det Europeiska patentverket . Personer utan permanent uppehållstillstånd i Österrike måste företrädas av en österrikisk advokat. Här finner du en lista över österrikiska patentadvokater.

MÖNSTERSKYDD

Lite enklare uppfinningar kan skyddas enligt lagen om mönsterskydd. Att ansöka och erhålla ett mönsterskydd är mindre komplicerat än patentprocessen, men skyddstiden är bara tio år. Skyddets omfattning är dock lika stort som för patentet.

Annan typ av design som former, ytor, material skyddas i enlighet med den österrikiska designskyddslagen. Designskyddet ger också exklusiva exploateringsrättigheter med en skyddstid på fem år. Det är även tillåtet att förlänga skyddstiden.

Ansvarig österrikisk myndighet för registrering av dessa designrättigheter är  Österrikiska patentverket.

VARUMÄRKESLAGEN

Varumärken har skydd enligt Österrikiska varumärkesskyddslagen. Varumärkesrättigheterna träder i kraft när ett varumärke har registrerats. Ett registrerat varumärke ger varumärkesägaren ensamrätt att använda och överlåta varumärket. I händelse av varumärkesintrång kan föreläggande, krav på skadestånd och anspråk på obehörig vinst göras gällande. Den första registreringen ger en skyddstid på tio år. Det är dock tillåtet att förlänga skyddstiden. Ansvarig myndighet för registrering av varumärkesrättigheter är  Österrikiska patentverket.

Enligt EU:s föreskrifter ska gemenskapsvarumärken registreras vid  Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

i Alicante, Spanien. Gemenskapsvarumärken ger skydd i alla EU-länder. För ett internationellt varumärkesskydd krävs en varumärkesansökan i enlighet med Madrids varumärkeskonvention.  

UPPHOVSRÄTT

Litteratur, musik och bildkonst samt datorprogram skyddas enligt upphovsrättslagen. För att upphovsrättsskyddet ska gälla krävs inte någon registrering. Upphovsrätten uppstår när arbetet skapas. I händelse av upphovsrättsintrång kan upphovsmannen lägga in ett föreläggande, kräva att plagiatet tas bort och ansöka om skadestånd. Skyddet varar i:

• 70 år för litteratur, musik, konst och ljudinspelningar
• 50 år för fotografier

I princip är avtal mellan företag som begränsar konkurrensen förbjudna enligt både österrikisk och EU -lagstiftning. EU: s konkurrensregler gäller när ett avtal kan påverka den inhemska handeln. Det finns dock undantag för olika typer av avtal:

• Distributionsavtal
• Varuavtal
• Franchise-system
  
  

Till skillnad från EU:s konkurrenslagstiftning skiljer österrikisk kartellrätt mellan olika typer av karteller och tar också hänsyn till deras organisatoriska struktur. I Österrike är det konkurrensmyndigheten Bundeswettbewerbsbehörde som ansvarar för att reglerna efterlevs. Österrikisk lag föreskriver att om vissa försäljningströsklar har överskridits föregående budgetår, skall detta anmälas till myndigheten innan en fusion ingås. Mer specifika regler gäller för sammanslagningar inom media-, bank- och byggsektorn. Syftet med fusionskontrollen är att förhindra en överdriven marknadsdominans. Vid kontrollen tas hänsyn till om den dominerande ställningen som uppnåtts genom fusionen medför fördelar som uppväger eventuella ekonomiska nackdelar eller på något annat sätt är motiverade ur ett ekonomiskt perspektiv. 

Trots implementeringen av relevanta EU-bestämmelser är österrikisk arbetsrätt fortfarande mer flexibel än i andra EU-medlemsstater. 

Anställnings- och kollektivavtal

Anställningsavtal kan ingås för en bestämd eller obestämd period. I princip kan de också avslutas utan vidare så länge de avtalade eller andra lagstadgade uppsägningsbestämmelser följs. Kollektivavtal reglerar minimilöner och annat innehåll i anställningsavtal som höjer de lagstadgade minimikraven.  

Inrättandet av ett företagsråd (Betriebsrat) är obligatoriskt i företag med minst fem anställda. Denna rättsliga skyldighet är dock inte verkställbar och i praktiken finns det sällan företagsråd i företag med färre än 50 anställda.

Du hittar mer information här:

• Österrikisk arbetsrätt
• Kollektivavtal.
  

Arbetstid

Det arbetsrättsliga ramverket är omfattande: Den normala arbetstiden regleras i arbetstidslagen som föreskriver en 40-timmarsvecka. Men många kollektivavtal har infört en vecka på 38,5 timmar och många arbetsplatser har även infört mer flexibla arbetstidsmodeller  

Övertidsarbete är i allmänhet tillåtet. De avtalsslutande parterna måste dock komma överens om övertid ska kompenseras med en tilläggsavgift eller tidsersättning. Den österrikiska semesterlagen föreskriver en lagstadgad semesterrätt på fem veckor. En ganska nyligen införd bestämmelse är föräldrars rätt att bara arbeta deltid efter föräldraledighet.

Lön och social trygghet

Österrikiska anställda får vanligtvis 14 löner utbetalda per år (istället för 12 som i Sverige). Den rättsliga grunden för de två extra löneutbetalningarna finns i kollektivavtalen. Dessa extra utbetalningar beskattas dessutom på ett förmånligt sätt.

Både arbetsgivare och anställda måste betala sociala avgifter. Varje anställd har sjuk-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkring. Den lagstadgade ålderspensionen tillhandahålls också av detta socialförsäkringssystem med ett avgiftssystem. Arbetsgivarens sociala avgifter uppgår till cirka 22 % av bruttolönen. Arbetstagarens avgifter uppgår till cirka 18 % av bruttolönen. 

Uppsägning

En uppsägning får inte vara diskriminerande och ske exempelvis på grund av kön, etnicitet, religion eller tro, ålder eller funktionshinder. Motivet för uppsägning får inte heller vara kränkande eller omoraliskt på något annat sätt. Massuppsägningar omfattas av separata lagregler.

År 2003 infördes ett nytt system för lagstadgade avgångsvederlag (”Abfertigung”), dvs. en betalning som utgår när en anställning upphör (förutom när det är arbetstagaren som säger upp sig själv). Dessa betalningar finansieras genom månatliga avdrag på de anställdas bruttolön med 1,53%. Summan förvaltas sedan av en professionell personalförsörjningsfond. Det gamla avgångsvederlagssystemet, som enbart finansierades av arbetsgivaren, har upphävts.

Här hittar du mer information om ämnet  Uppsägning av ett anställningsförhållande.

I detta avsnitt får du reda på den liberala österrikiska valutalagen och beskattningen av fysiska och juridiska personer.

Valutakontroll

Österrike har en mycket liberal valutakontroll. Den österrikiska valutakontrollen baseras på EU-regler och den österrikiska valutalagen från 2004. Den Österrikiska centralbanken (OeNB) ansvarar för valutakontrollen i Österrike. Principen om fri rörlighet för kapital gäller inom EU. Det finns inga rättsliga begränsningar för betalningar och kapitalrörelser mellan Österrike och de andra EU-länderna.

Även för valutatransaktioner med länder utanför EU finns det, med några få undantag, inga begränsningar för betalningar baserade på utrikeshandel, investeringar eller andra transaktioner, liksom på export av kapital, utdelning, vinst eller annan inkomst. Utländska företag har obegränsad tillgång till den österrikiska kapitalmarknaden. I vissa fall måste dock rapporteringsskyldigheter för valutatransaktioner vid OeNB följas, främst för statistiska ändamål.

För mer information vänligen kontakta:

Inkomstskatt och företagsskatt

Fysiska personers inkomst är föremål för inkomstskatt. Inkomsten för juridiska personer (företag, föreningar, institutioner och stiftelser) är föremål för bolagsskatt (motsvarande F-skatt). Vinster från enkla bolag (Personengesellschaften) beskattas i sin tur via inkomstskatten. 

Inkomstskatt

Fysiska personer som har sin hemvist i Österrike är skyldiga att betala skatt för alla inkomster, även de som tjänats in i andra länder (obegränsad skattskyldighet). Utlänningar med annan hemvist är endast föremål för en begränsad skattskyldighetför den inkomst som tjänats in i Österrike. 

I den österrikiska inkomstskattelagen skiljer man mellan sju sorters inkomster: 

• Inkomster från jordbruk och skogsbruk
• Inkomst från egen näringsverksamhet
• Företagsinkomst
• Inkomst från anställning
• Inkomst från kapital
• Inkomster genom uthyrning och arrende
• Annan inkomst 
  
  

Inkomstskatten beräknas enligt en progressiv graderad taxa och uppgår till högst 50 %.

En särskild form av inkomstskatt är kapitalvinstbeskattningen på kapitalvinster som genereras i Österrike: Kapitalvinstskatten är 25 %.

Företagsskatt

 Juridiska personers inkomst är föremål för en egen form av inkomstskatt: företagsskatten (Körperschaftsteuer). Den linjära skattesatsen har sänkts och ligger sedan januari 2005 på endast 25 %. Denna skattesats är en av de lägsta i EU. Aktiebolag (Kapitalgesellschaften) måste betala en lägsta företagsskatt på 5 % av minimikapitalet. Denna uppgår per år till 1 750 euro för GmbH:s och 3 500 euro för aktiebolag. 

Från och med den 1 mars 2014 infördes vissa skattelättnader för nystartade företag:

• Under de första fem åren efter grundandet är den lägsta företagsskatten för alla GmbH:s 500 euro per år (125 euro per helt kvartal).
• Under de följande fem åren är den lägsta företagsskatten 1 000 euro per år (250 euro per helt kvartal).
• Den fullständiga lägsta företagsskatten på 1 750 euro per år beräknas från och med elfte året när företaget har en obegränsad skattskyldighet - det vill säga 437,50 euro per kvartal.

Ytterligare information om de österrikiska skattereglerna finns på Österrikiska finansdepartementets webbplats.

ÖVERSIKT  

Enligt de österrikiska insolvenslagarna finns det flera typer av förfaranden för företag som befinner sig i ekonomisk kris. Med undantag för det faktiska konkursförfarandet syftar alla insolvensförfaranden till att företaget ska bli skuldfritt och kunna fortsätta verksamheten. 

INSOLVENSFÖRFARANDEN

Vid denna typ av förfarande fördelas gäldenärens tillgångar mellan fordringsägarna enligt principen om likabehandling. 

Vissa fordringsägare har dock rätt till företräde:

• Speciell förmånsrätt
• Separationsrätt
• Fodringar med förmånsrätt
  
  

Insolvensanspråk från anställda uppfylls till stor del av en offentlig insolvensfond som finansieras genom arbetsgivaravgifter. Så snart en gäldenär inte kan betala förfallna betalningar eller skulderna överstiger företagets tillgångar (överskuldsättning) måste en konkursansökan lämnas in inom 60 dagar. Även borgenärer kan lämna in en ansökan om att inleda insolvensförfaranden på dessa villkor. Underlåtenhet att ansöka om insolvensförfarande i god tid är ett brott och innebär också ett personligt ansvar för förtagets ledare. När insolvensförfarandet inletts tar en konkursförvaltare över förvaltningen av konkursboet och fördelar tillgångarna bland konkursborgenärerna. När konkursboets tillgångar har fördelats är konkursförfarandet över. De borgenärer som inte har fått betalt har rätt att driva in sina fordringar mot gäldenären i 30 år efter förfarandet. 

OMSTRUKTURERING 

Syftet med omstruktureringsprocessen är att underlätta för gäldenären genom en partiell skuldlättnad. Gäldenären måste kunna betala minst 30% av de utestående skulderna inom två år från det att omstruktureringsplanen antogs. Ett sådant förslag måste godkännas av en domstol och det måste finnas en enkel majoritet bland borgenärerna innan det kan träda i kraft. Detta innebär att majoriteten av borgenärerna som är närvarande vid förhandlingarna, som representerar minst 50% av de totala fordringarna, måste godkänna planen för omstrukturering. Domstolsbeslutet gäller även de fordringsägare som röstade nej till omstruktureringsplanen. Så snart gäldenären har betalat den del av skulden som man kommit överens om, inleds restskuldssaneringen. 

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Lagen om omstrukturering av företag (URG) har tillkommit för att man ska kunna avvärja framtida konkurser. Processen inleds med att företaget lämnar in en plan för omorganisering till domstolen. Av planen måste skälen till företagets kris framgå samt förslag på åtgärder och företagets framtidsutsikter. Omorganisationsplanen och dess genomförande övervakas av en revisor. 

PERSONLIG KONKURS

Ett insolvensförfarande är inte begränsat till företag. Även privatpersoner som har blivit insolventa kan ansöka om personlig konkurs och ansöka om en betalningsplan i domstol. Om planen godkänns inleds en skuldsanering. En förutsättning för detta är dock att den privata gäldenären kan betala minst 10% av sina skulder.

I det här stycket kan du läsa mer om tvister och skiljeförfaranden i Österrike. Du hittar även information om olika expertisområden samt kontaktuppgifter till österrikiska advokater, notarier, skatterådgivare, revisorer och auktoriserade tolkar och översättare. 

DOMSTOLSYSTEMET OCH JURISDIKTION I ÖSTERRIKE  

Frågor som rör privaträtt (avtalsrätt, skadestånd, familjerätt, arbetsrätt etc.) avgörs i allmänna domstolar. För ett tvistemål i en skiljedomstol krävs ett skriftligt skiljeavtal. Det österrikiska domstolsväsendet bygger då ett federalt system.

Det finns tre instanser: I första instansen är antingen distriktsdomstolen (Bezirksgerichte) eller den regionala domstolen (Landesgericht) ansvarig. I distriktsdomstolen avgörs tvister som handlar om belopp som inte överstiger 10 000 euro. Distriktsdomstolarna ansvarar också för familjerättsliga och hyresrättsliga frågor. Alla andra rättsliga tvister ska avgöras vid de regionala domstolarna. Bostadsorten eller svarandens företagsadress avgör var förhandlingarna äger rum . Domstolarna i första instansen (distrikts- och regionaldomstolen) är i allmänhet ansvariga för alla slags tvister (undantag finns i förvaltnings- och konstitutions rätt samt inom kartellrätt).

Förfarandet genomförs och beslutas vanligtvis av en enda domare; med undantag för domarsenaten (Richtersenat). Civilrättsliga mål avgörs utan en jury i Österrike. Domarna i Österrike utnämns på livstid.

Vid tvistemål om summor som överstiger 5 000 euro är det obligatoriskt att en advokat närvarar. Det finns möjlighet till rättshjälp om finansiering saknas.

Enligt nyare EU-regler om jurisdiktion och verkställighet erkänns och verkställs nu österrikiska domstolsbeslut i andra EU-länder. För erkännande och verkställighet av utländska domar måste emellertid separata verkställighetsavtal också finnas, såvida inte beslutet utfärdades i ett EU-land.

Du hittar mer detaljerad information om det österrikiska domstolssystemet och dess institutioner på webbplatsen för Österrikiska justitiedepartementet.

SKILJEFÖRFARANDE I ÖSTERRIKE

 När det gäller internationella avtal erbjuder tvistlösning genom skiljedom i Österrike en avgörande fördel: Österrikiska skiljedomar som baseras på internationella fördrag är verkställbara i nästan alla rättssystem. Österrike har undertecknat alla viktiga bilaterala och multilaterala fördrag, däribland New York-konventionen från 1958 om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar.

Enligt österrikisk lag måste en överenskommelse om tvistlösning i form av skiljeförfarande finnas på skrift för att vara bindande. Vid internationella affärer rekommenderas att ha en skiljedomsklausul med i avtalet från början, men även ett ömsesidigt fax- eller e-postmeddelande uppfyller kravet.

Tvistlösning genom skiljeförfarande möjliggör en relativt snabb process som – utan medverkan av en allmän domstol – resulterar i en giltig skiljedom, som sedan också verkställs av statliga österrikiska domstolar.

 Den internationella skiljedomsinstitutionen hos Österrikes handelskammare (Wirtschaftskammer Österreich) i Wien (VIAC) är en renommerad skiljenämnd som bidrar stort till Österrikes goda rykte som internationell skiljeort.

ADOVKATER, NOTARIER, SKATTERÅDGIVARE OCH TOLKAR 

Advokater 

I Österrike ges juridisk rådgivning vanligtvis av advokater. Först efter flera års utbildning får man arbeta som advokat:  

• Universitetsexamen i juridik
• Flera år som juridisk praktikant vid en domstol och advokatbyrå
• En flera dagar lång examen.
  
  

Medlemskap i Österrikiska advokatsamfundet är obligatoriskt. Advokatsamfundet är också en disciplinär myndighet.

Advokater från andra EU-länder har, med vissa begränsningar, rätt att tillfälligt utöva sitt yrke i enlighet med riktlinjerna i det egna landet. Efter minst tre års praktik i Österrike är det ofta möjligt att arbeta som österrikisk advokat.

Med några få undantag har österrikiska advokater privilegiet att företräda sina klienter inför domstolar och administrativa myndigheter. Arvodet regleras i advokatavgiftslagen, men avtal som baseras på timpriser blir allt vanligare. Arvoden som baseras på framgång är under inga omständigheter tillåtna. Österrikiska advokater har enligt lag stora sekretesskyldigheter.

I förteckningen över österrikiska advokater som ges ut av Österrikiska advokatsamfundet finns mer information och kontaktuppgifter.

Offentliga notarier

Utbildningen för notarier är tuff och tidskrävande. Offentliga notarier utses av justitieministern och antalet notarier begränsas av lagen.

Notarier har en viktig funktion, särskilt i samband med bolagsrättsliga transaktioner. Många juridiska transaktioner som rör etablering, omstrukturering och försäljning av österrikiska företag kräver någon form av notariell handling. Notarier kan vara behjälpliga vid arvsförfaranden men har i allmänhet inte behörighet att driva processer i domstol. Notariernas arvoden regleras i Notariatstarfgesetz.

På Österrikiska notariekammarens webbplats kan du läsa om de österrikiska notariernas ansvarsområden och på Notarsuche finns det kontaktuppgifter till österrikiska notarier.

Skatterådgivare och revisor 

Skatterådgivning i Österrike tillhandahålls vanligtvis av skatterådgivare. De har ofta ett nära samarbete med advokater, särskilt när det gäller företagsomstruktureringar. Skatterådgivare utför vanligtvis också skatterevisioner. Vissa revisionsrapporter, såsom revisioner av aktiebolagens årsredovisningar får dock endast upprättas av revisorer.

En online-katalog över österrikiska skattekonsulter och revisorer och finns på webbplatsen för  Österrikiska kammaren för revisorer och www.steuerberater.at.

Ackrediterade översättare och tolkar 

I det internationella affärslivet händer det ofta att olika handlingar måste översättas av auktoriserade översättare. Du hittar kontaktadresser till tolkar och översättare i Österrike på: 

• www.gerichtsdolmetscher.at/
• www.sdgliste.justiz.gv.at